Pubertet

Puberteten kommer från det latinska ordet pubertas, som betyder könsmognad. När man är könsmogen innebär det att en flicka/kvinna mognar och släpper ägg och därmed kan bli gravid, medan det för en pojke/man innebär att han kan bilda spermier och bli far till ett barn.

De flesta kommer in i puberteten någon gång mellan 9 och 13 års ålder, men puberteten fortsätter hos kvinnor åtminstone till 19 års ålder och hos män till 21 års ålder. Faktum är att det finns några nya studier som tyder på att det kan pågå ännu längre, särskilt hos män.

Under puberteten genomgår kroppen fysiska och mentala förändringar. Barnets kropp, som är relativt rakt upp och ner, förändras hos de två könen. Hos flickor utvecklas bröstvävnad, så att brösten blir större och det finns en förändrad höftform, så att höfterna blir bredare än midjan. Kvinnor får något som ser ut som en timglasform. Hos pojkar blir muskelmassan större och benen tjockare, vilket gör att de får bredare axlar och smala höfter. Mannen har något som ser ut som en V-form.

Förutom att kroppsformen förändras och personen blir fysiskt längre, kommer också nya element till kroppen. En av faktorerna är hårväxt. Både flickor och pojkar får hår under armarna och könshår runt könsorganen. Unga män får också ansiktsbehåring i form av skägg.

Puberteten orsakar också förändringar i kroppen. Flickor börjar mogna och lossa ägg. Ett ägg släpps en gång i månaden. Om ägget befruktas av en spermie blir flickan/kvinnan gravid och föder ett barn 9 månader senare. Om ägget inte befruktas av en spermie kommer flickan/kvinnan att få menstruationsblödning 14 dagar senare. Menstruationsblödningar är livmoderns sätt att "rengöra huvudet", så att kroppen kan förbereda sig för en graviditet som sedan kan komma nästa månad.

Pojkens kropp upplever också förändringar inuti. Könsorganen kan bli större och särskilt testiklarna kan växa. Detta beror på att de börjar producera spermier. Män producerar cirka 1500 spermier per sekund. Så de gör verkligen många. De producerade spermierna flödar från testiklarna till bitestiklarna – som ligger på baksidan av testiklarna. Här ligger spermierna och mognar och väntar på att de ska tas ut ur systemet. Detta händer under utlösning – vilket kallas utlösning. Ejakulation sker under sexuell stimulering eller under samlag där penis har blivit styv.

Under puberteten blir pojkens röst djupare och precis i början när det är på väg att hända. Sedan säger du att rösten befinner sig i en övergångsfas. Detta beror på att pojkens röst i ena stunden kan vara pojkaktig och högljudd och i nästa blir djup och manlig. Det tar alltså lite tid för rösten att hitta sin nya tonhöjd

De kroppsliga förändringarna – både de yttre som syns och de inre som inte är så tydliga – är inte de enda förändringarna som sker under puberteten. Hjärnan förändras också. Den måste ändras från ett barns hjärna till en vuxenhjärna. Den vuxna hjärnan är något bättre på att fatta bra och rationella beslut än barnhjärnan, och den är bättre på att hantera sina egna känslor utan att nödvändigtvis reagera på dem. Under puberteten får man en tonårshjärna och det är inte alltid lätt att ha en. Tonårshjärnan är en hjärna under ombyggnad och därför fungerar den inte alltid lika bra. Tonårshjärnan är mycket emotionell och har många humörsvängningar. På 10 minuter kan den svänga från glädje till ilska och tillbaka till glädje utan någon egentlig anledning. Tonårshjärnan är lite känslig, är inte alltid så bra på att bedöma om ett beteende är bra eller inte och om något är farligt. Detta är en av anledningarna till att tonåringar ibland fattar lite dumma beslut och hamnar i trubbel.