Komplett guide för att välja skyddshandskar i labbet

Så väljer du rätt skyddshandske

För att avgöra om handskar ska användas för en viss uppgift, och i så fall vilken typ av handske, bör ett antal faktorer beaktas, bland annat:

• Vad ska man skydda sig mot (kemikalier, mikroorganismer, läkemedel, kyla osv.)?
• Hur lång tid tar arbetsprocessen?
• Finns det risk för stänk eller om arbetsprocessen innebär direktkontakt?

Skydd mot stänk

I många arbetsprocesser där kemikalier hanteras är det inte stor risk för direktkontakt med kemikalierna, men det kommer ändå att finnas ett behov av skydd mot eventuella stänk.

I sådana situationer räcker det ofta med att använda en engångshandske, även om den inte har testats mot den specifika kemikalien. Du måste dock byta handske omedelbart om det stänker på handsken.

Om det är svårt att bedöma om det stänker på handsken ska en handske användas för direktkontakt (se nedan)

Skydd mot ångor

Om en kemikalie utvecklar farliga ångor måste arbetet utföras under extraktionen så att ångorna avlägsnas från utvecklingsplatsen. På så sätt hålls ångkoncentrationen runt handskarna på en mycket låg nivå.

Koncentrationen av kemikalien runt handsken kommer att vara runt en faktor 1000 mindre än om handsken hade kommit i kontakt med den flytande kemikalien.

Om det finns ett behov av att skydda sig mot kemiska ångor räcker det vanligtvis med engångshandskar.

Skydd mot tunna, vattenhaltiga lösningar

Många kemikalier och rengöringsmedel används i en tunn vattenlösning.

Bruksanvisningen som tillhandahålls av leverantören gäller ofta endast koncentratet, och användningen av specifika handskar kan beskrivas här.

För användningslösningar räcker det att använda en engångshandske om den är tillräckligt hållbar för den aktuella uppgiften.

Nitril är i allmänhet mer hållbart än latex.

Direktkontakt med kemikalier

När uppgiften innebär nära direktkontakt med en eller flera kemikalier ska handsken testas för den eller de kemikalier som avses. Många nitrilhandskar är testade för en mängd olika kemikalier.

Om du har direkt närkontakt med ett eller flera enskilda ämnen kan du välja handske baserat på handskens kemiska test. Kemisk testning och penetrationstider kan lösas upp hos leverantören.

Om du har kontakt med många olika ämnen och blandningar kommer du sällan att kunna hitta en handske som är testad för alla ämnena. I sådana fall kan en nitrilhandske som har testats för ett brett spektrum av kemikalier användas. Handsken ger ett bra skydd i upp till 15 minuter, varefter den måste bytas av säkerhetsskäl.

Det kan också vara möjligt att låta handskleverantören utföra ett permeabilitetstest på en specifik blandning om det anses nödvändigt.

Om en olycka inträffar med ett kemikaliespill kommer det att finnas ett behov/möjlighet till direktkontakt med en potentiellt okänd kemikalie. I sådana situationer kan 4H-handsken användas.

4H-handsken är en plastlaminathandske som har mer än 4 timmars penetrationstid mot de flesta kemikalier. Handsken är inte särskilt bekväm att arbeta med och rekommenderas därför endast för speciella situationer.

Vilket material ska jag välja till min engångshandske?

Naturgummi (LATEX)

Naturgummi (LATEX) är ett naturmaterial som är ett av de mest elastiska handskmaterialen som finns. Materialet skyddar mot många syror och baser och har en relativt god temperaturbeständighet. Ger ett bra skydd mot mikroorganismer.

Se nedan om latexallergi och ovanstående om förvaring.

Vinyl (PVC)

Polyvinylklorid är en oljebaserad plast som används för handskar där det krävs beständighet mot t.ex. syror och baser, t.ex. diskhandsken.

Vinyl innehåller en rad miljöskadliga ämnen som kan ge upphov till miljöproblem inom avfallshanteringen.

I sin strategi för avfallshantering 2005-8 har Miljøstyrelsen beskrivit att PVC-avfall ska hållas borta från avfallsförbränningsanläggningar så långt det är möjligt.

PE

Polyeten. Tunn plastfilm som används till svetsade handskar, t.ex. tankskötarens handske.

Nitril

Nitril-butadien-gummi. Syntetiskt material som har stor motståndskraft mot mekanisk påverkan och många olika kemikalier. Finns som engångshandskar eller i en tjockare kvalitet med velour inuti.

Neopren

Syntetiskt gummimaterial, även känt som kloropren eller Baypren. Materialet används för handskar som används i samband med ett brett spektrum av kemikalier, inklusive ketoner, alkoholer, syror och petroleumprodukter.

Materialet är också mycket motståndskraftigt mot solljus, ozon och ålder. Finns som engångshandskar.

4H

Specialhandske gjord av specialfolie. Handsken ger skydd mot ca 90% av alla organiska lösningsmedel, syror, epoxiprodukter, isocyanater etc.

Det rekommenderas att du använder en innerhandske för komfort, samt en ytterhandske som är lämplig för det aktuella arbetet.

Använd handskar vid rengöring

Vid rengöring finns det ett behov av att skydda händerna från vatten, rengöringsmedel och nötning. Ofta räcker det med att använda tunna engångshandskar.

På grund av de hygieniska kraven är engångshandskar att föredra.

Engångshandskar ger tillräckligt skydd mot vatten och tunna bärbara lösningar under korta perioder. Handskarna byts efter ca 30 minuter.

Om du har händerna i vatten under långa perioder eller arbetar med starkare användningslösningar eller koncentrerade rengöringsmedel, kontrollera vilka handskar som rekommenderas i bruksanvisningen.

Mikrofiberdukar absorberar fett och sliter på huden. Därför måste handskar alltid användas vid rengöring med mikrofiberdukar.

Återanvändbara handskar kan användas för speciella uppgifter som glastvätt, instrumenttvätt och huvudrengöring.

Om återanvändbara handskar används bör följande observeras:

• Handsken ska hållas ren, det vill säga det ska finnas riktlinjer för rengöring och förvaring av handsken.
• Handskarna ska förvaras så att de inte blir förorenade.
• Handsken måste bytas innan erfarenheten har visat att den börjar ändra färg, form eller struktur.
• Återanvändbara handskar är personliga och får inte delas med någon annan.

Så tar du hand om dina handskar på bästa sätt

Hygien för handskar

Handdesinfektion utförs alltid efter användning av handskar eftersom:

• Händer i handskar svettas mer än vanligt, vilket är anledningen till att hudens bakterieantal i den varma, fuktiga miljön under handsken ökar med tiden.
• Det kan finnas latexprotein på händerna från handsken. Latexprotein inaktiveras av handdesinfektionsmedlet.
• Händerna blir ofta förorenade när handskarna tas av.

Om handsken har förorenats med kemikalier, till exempel genom att spilla på handsken, måste händerna tvättas med vatten innan du tar på dig nya handskar.

Om det inte har förekommit något spill eller stänk av kemikalier räcker det med handdesinfektionsmedel.

Lagring

Latexhandskar bryts ned av ozon.

Ozon finns fritt i atmosfären, men det frigörs också från lysrör, röntgenapparater, fläktar, ljuslådor, diatermi, generatorer och andra elektriska apparater.

Därför bör latexhandskar aldrig förvaras nära ett soligt fönster eller nära enheter som släpper ut ozon.

Handskar som är ozonskadade har vitaktiga förändringar i materialet, särskilt där handsken viker sig. Senare uppstår små hål med trådliknande material mellan (www.ncnielsen.dk).

Hur man använder det kemiska testet för att bedöma om en handske är lämplig för hantering av en viss kemikalie

Påverkan av kemikalier och penetration av handskmaterial bestäms på grundval av standarden EN 374-1.

När man bedömer om en handske är lämplig för hantering av en viss kemikalie måste man titta på kemikaliens genomträngning eller genombrottstid. Permeation är den process genom vilken kemikalien passerar genom handskmaterialet på molekylär nivå.

Kemikaliens molekyler absorberas på utsidan av handsken, varefter molekylerna diffunderar in i handskmaterialet för att slutligen synas på insidan av handsken.

Enligt standarden har en kemikalie brutit igenom handsken när genomträngningen har nått en hastighet av 1 _g/cm2/min. Detta kallas för genombrottstiden. Genombrottstiden ska tolkas som att när genombrottstiden för x är > 480 minuter för handsken y, betyder det att endast en acceptabel mängd x har trängt igenom y efter 480 minuters kollision.

När du väljer en handske baserat på ett kemiskt penetrationstest, observera att tiderna endast är vägledande eftersom testerna inte utförs under naturliga förhållanden. Testerna görs vid en lägre temperatur än den som kommer att vara på händerna, och testerna tar inte hänsyn till den mekaniska böj-sträckningseffekten som kommer att uppstå vid naturlig användning.

Om ett ämnes genombrottstid är 60 minuter får handsken inte användas under hela 60 minuter, utan måste bytas efter till exempel 30 minuter.

Genombrottstiderna ökar med handskens tjocklek, så alternativt kan två par handskar användas. Du kan inte räkna med att genomträngningstiden för en kemikalie är densamma för två olika nitrilhandskar.

Bland annat är handskens tjocklek av stor betydelse, eftersom tjockare handskar har en längre genomträngningstid. Till exempel är genombrottstiderna för alkohol för ett antal utvalda nitrilhandskar mellan 2-30 minuter.

Allergier och eksem vid användning av skyddshandskar

Användning av handskar kan orsaka allergier mot latexproteiner och gummikemikalier eller orsaka irriterande eksem.

Allergi mot latex

Själva latexallergin är en IgE-medierad allergisk reaktion som orsakas av en allergi mot latexproteiner från gummiträdet Hevea brasiliensis.

En person måste sensibiliseras för att utlösa en allergisk reaktion. Det innebär att personen tidigare måste ha exponerats för latexproteiner och måste ha bildat antikroppar mot ett eller flera latexproteiner.

Den allergiska reaktionen kan då utlösas när den sensibiliserade personen återigen utsätts för latexproteiner på slemhinnor, hud eller i blodomloppet.

Det klassiska symptomet på latexallergi är nässelfeber och ödem tillsammans med intensiv klåda på hudområdena som är i kontakt med latexmaterialet. Symtomen uppträder några minuter efter kontakt och försvinner vanligtvis inom några timmar.

Vid kontakt med slemhinnor, blod eller operationssår kan en kraftig systemisk reaktion uppträda med generaliserad urtikaria, angioödem, astma och anafylaxi.

Proteiner i juicerna i vissa livsmedel liknar strukturellt de allergiframkallande latexproteinerna. Därför kan personer med latexallergi få symtom när de äter bananer, avokado, kiwi och, mer sällan, äkta kastanj, papaya, potatis, fikon, tomater osv.

Den europeiska standarden för medicinska engångshandskar (EN 455-3) specificerar en standardiserad mätmetod för att bestämma den totala mängden latexproteiner.

För värden över 50 μg protein/g är innehållet av allergiframkallande proteiner proportionellt mot det totala proteininnehållet. Det är inte möjligt att ställa in en nedre gräns som förhindrar sensibilisering eller utesluter möjligheten till reaktion hos en person med latexallergi.

Allt annat lika måste man dock anta att ju färre latexproteiner som finns i produkterna, desto lägre är risken för sensibilisering.

Allergi mot gummi

Kontakt med produkter tillverkade av naturgummilatex kan också utlösa en cellmedierad allergisk reaktion, vilket är kontaktallergi mot några av de gummikemikalier som tillsätts i naturgummilatex under produktionen (t.ex. tiuramer, karbamater och bensotioazoler).

En person måste vara sensibiliserad för en eller flera av kemikalierna i fråga för att utlösa en reaktion.

Vid upprepad kontakt kan symtom på en allergisk reaktion uppträda med klåda, rodnad och knölar, eventuellt med små blåsor.

Vid långvarig exponering utvecklas kroniskt eksem med torrhet, förtjockning av huden, sprickor och sprickor.

Syntetiska produkter som nitrilhandskar innehåller inte latexproteiner, men kan innehålla samma gummikemikalier som latexhandskar och därmed också orsaka gummiallergi.

Irriterande eksem

Det är också viktigt att nämna att användning av handskar, oavsett material, kan orsaka irriterande eksem.

Irriterande eksem kan orsakas av rent mekanisk irritation i huden, långvarig användning av handskar med dålig passform, fuktiga händer i handsken etc.

Symtom på irriterande eksem liknar symtom på allergiskt eksem och det kan därför vara svårt att skilja mellan irriterande eksem och allergiskt eksem.

Eftersom irriterande eksem kan vara ett förstadium till allergiskt eksem är det viktigt att vara medveten om att förebygga irriterande eksem.

Källa referens

• Förordning om användning av personlig skyddsutrustning, Arbetsmiljöverkets förordning nr 746 av den 28 augusti 1992 med efterföljande ändringar - ej auktoriserad sammanställning. SAMMANSLAGNINGEN omfattar dekret nr 746 av den 28 augusti 1992, som trädde i kraft den 1 januari 1993, och nr 186 av den 14 mars 1994, som trädde i kraft den 23 mars 1994, och nr 942 av den 16 december 1998, som trädde i kraft den 1 januari 1999.
• Handskguide för sjukhus i Region Mittjylland
• Stennavad A/S webbplats
• Webbplatsen för ICM Safety Equipment
• Webbplatsen för Frederiksen Scientific A/S