Zeeman-effekt med Fabry-Perot interferometer

"Zeeman-effekten" är uppdelningen av atomära spektrallinjer i ett magnetfält. Den enklaste är uppdelningen av en spektrallinje i tre komponenter som kallas "normal Zeeman-effekt".

I detta experiment studeras den normala Zeemaneffekten samt den anomala Zeemaneffekten med en kadmiumspektrallampa som prov.

Kadmiumlampan utsätts för olika magnetiska flödestätheter och delningen av kadmiumlinjerna (normal Zeeman-effekt 643,8 nm, rött ljus; anomal Zeeman-effekt 508,6 nm, grönt ljus) undersöks med hjälp av en Fabry-Perot-interferometer. Utvärderingen av resultaten leder till ett ganska exakt värde för Bohrs magneton.

Uppnå med denna utrustning att:

• Uppleva essensen av Nobelpriset: Zeeman (1902)Normal och onormal Zeeman-effekt med én setup
• Undersöka permanentmagnet där det varierande avståndet mellan de 2 polerna skapar magnetfältet
• Skapa med Fabry-Perot interferometer hög precision och bra resultat
• Bildanalys med specifik PC-inspelnings- och analysprogramvara

 

• Med hjälp av Fabry-Perot-interferometern och ett egentillverkat teleskop, mät uppdelningen av den centrala linjen i olika linjer i vågtal som en funktion av den magnetiska flödestätheten.
• Utifrån resultaten i punkt 1 uppskattas ett värde för Bohr-magnetonen.
• Ljuset som avges i magnetfältets riktning undersöks kvalitativt.

 

 

Denna text är översatt med AI från vår danska webbplats frederiksen-scientific.dk. Innehållet har kvalitetssäkrats professionellt, men översättningsfel kan förekomma